Torsdag 20 februari 2020

Nordsverige

Resele modell för Mars-boende

Att bo på Mars kommer att bli som att bo i Resele. Det har forskaren Magdalena Pfaffl kommit fram till i en doktorsavhandling som nyligen har presenterats. Genom att studera drivkrafterna hos folk i en liten norrländsk glesbygdsby, har hon skapat en bild av vad som krävs för att etablera ett samhälle på Mars.

Resele · Published feb 3, 2020 at 08:00

Magdalena Pfaffl har sina rötter i Österrike.

Hon har bott och verkat i Australien, där hon har arbetat som ingenjör inom gruvindustrin. Nu bor hon i Sverige och arbetar vid ett företag som bygger tunnlar.

Men hon har också ett stort intresse för rymden - och har särskilt intresserat sig för människornas strävan att bosätta sig på Mars.

För att dra sitt strå till stacken har hon under 2013-2019 studerat vid James Cook-universitetet i Townsville, Australien. I december var hennes doktorsavhandling färdig. Den beskriver förutsättningarna för att skapa ett samhälle på Mars, med glesbygden som förebild.

– Kring 2010 kom jag på att jag ville forska om Mars. Jag har varit ”rymdnörd” i hela mitt liv.

Hon tycker att Mars är spännande - eftersom det visat sig möjligt för människor att bo där. Men resan dit är lång - den tar cirka åtta månader. De första människorna som befolkar Mars - och hon är övertygad om att människor kommer att bo där - får börja från noll. Och det är där glesbygdssamhället på jorden kommer in i handlingen.

I Sverige har hon studerat två små orter - Resele och Glommersträsk (i Arvidsjaur kommun)

– Resele har så många nyinflyttade från olika platser. På Mars skapas också nya kulturer och kulturblandningar, och det är Resele ett bra exempel på, säger hon.

Hon har också noterat initiativförmåga som finns bland reseleborna.

Det må vara en enorm skillnad att bo i Resele eller på Mars, men Magdalena Pfaffl ser vissa likheter:

– De grundläggande problemen, som att man ska ha olika lokala funktioner, är samma princip. Det behöver man också ordna på Mars.

Med glesbygden som exempel, vill hon visa att det går att skapa ett samhälle på Mars med ett fåtal personer, och att en stor stad inte behöver vara basen för en fungerande bosättning.

– Mycket forskning utgår från problemen, inte lösningarna - men jag har gjort tvärt om och börjat med lösningarna, säger hon och nämner att det redan finns teknik för att återvinna vatten och framställa syre på Mars, vilket möjliggör för människor att vistas där.

Det privata rymdföretaget SpaceX, grundat 2002 av amerikanske entreprenören Elon Musk, har som mål att landsätta människor och material på Mars under detta årtionde.

– Det senaste är att det ska ske 2026, men det är kanske lite för optimistiskt, säger Magdalena.

2011 lanserade ett par holländare projektet Mars One - en dokusåpa utan återvändo till jorden för de medverkande. Det fanns de som nappade på idén - men det är nu historia. Ifjol gick Mars One i konkurs.

Magdalena Pfaffl tror att människor beträder Mars inom 15 år - och att den första kolonin blir större än vad som varit tänkt från början:

– Jag tror det är realistiskt med 100-300 personer, inte fem till sju personer, säger hon.

Hon har föreläst om sin forskning på universitet i bland annat London och Wien - och avser att publicera sina kunskaper i en populärvetenskaplig bok.

Frågan är då om Magdalena Pfaffl lekt med tanken att besöka Mars?

– Jag har små barn, så det är fel tid. Men kanske om 20 år, säger hon.

Magdalena Pfaffl har forskat om hur man etablerar ett samhälle på Mars - med Resele som förebild. Foto: PRIVAT

Sonja lotsar till finansiering

SOLLEFTEÅ Sonja Granberg-Olofsson är ny näringslivsutvecklare i Sollefteå kommun, med ett alldeles speciellt uppdrag: – Jag ska arbeta med att hitta finansiering till företag,...

Omtag för skolorna - satsar på skola i Långviksmon

ÖRNSKÖLDSVIK - LÅNGVIKSMON Ett rejält omtag och förslaget att bygga en ny skola i Långviksmon. Den vändningen gör socialdemokraterna i Örnsköldsvik. – Det är vår största nyhet i...

Ny mässa för seniorer planeras

BOLLSTABRUK För andra gången planeras det för en seniormässa på Bollsta Folkets hus. – Första gången var så bra och det kom en hel del och därför vill göra en ny, säger...