Fredag 22 januari 2021

Nordsverige

Foto: PRESSBILD

Försupen akademiker finner Gud

NORRLAND · Published dec 24, 2020 at 08:15

I tonåren satt jag vid en vidsträckt sjö i finska Lappland med finsk öl i näven, Lapin Kulta vad annars, och betraktade solnedgången som smekte vattenytan innan den sjönk ner i djupet och mörkret tog vid, och upplevde bara tomhet och frågade mig själv ”finns det verkligen inget mer?”

Den frågan jagade denna vilsna sökare in på Universitetsstudier på Kulturvetarlinjen i Örebro och Göteborg, i nära 4 år läste jag kanske hundra av de bästa, mest ansedda böckerna inom litteraturvetenskap, filosofi även och annat. 

Finska ölen byttes ut till annan sorts öl och vin därtill på studentkrogen, och berusad var jag till slut tre dar i veckan. Och inga svar vare sig i bok eller burk, fortsatt meningslöshet och denna allt förtärande stålkalla och döda ”tomhet” som i ett strupgrepp ville kväva allt liv, om det nu fanns något.

Enträget vittnande kristna jag mötte som mig ville omvända till Jesus, med hånflin och överlägsna argument viftade jag bort dem, men Orden de sade väckte mitt samvete, märkliga upplevelse, varifrån kom den? Skulle jag då behöva ”syndernas förlåtelse”?

Då dog en när och kär, vid begravningen bar vi ut kistan och ”Gud” rörde vid mig, jag upplevde ljus, glädje och frid mitt i all sorg och död! Något fanns därovan?! 

Skakad och förnärmad läste jag i en bok evangeliets budskap på riktigt, liksom på allvar där ensam i min lilla etta i Borås sent en kväll 17 augusti 1995. Och jag förstod, jag var skyldig! Och Frälsaren hade tagit min skuld, mitt straff på det blodiga Korset.

Men envis finne jag var, i ett hisnande akademiskt högmod begärde jag ändå en bekräftelse från den Högste, och fick svar! Jag såg ut genom fönstret och vrålade rakt ut i nattmörkret, mot himlen: ”Gud om du finns, visa det för mig nu!”

Denna gång en väldig våg av kärlek och frid, hela rummet blev bländande vitt och Jesus tog mig i hand och sade ”Peter, Jag dog för dig, Jag älskar dig, du är förlåten och fri, följ Mig”. För första gången föll jag ner på knä och bad, ”förlåt mig Gud, sätt mig fri, jag tror på dig Jesus, jag är din”. 

Och kan ni tänka er, tomheten försvann och livet segrade och fyllde mig så det flödade över och genomsyrade varje atom i mitt väsen, det var och är att leva på högsta tänkbara nivå, det var att befinna sig i själva tillvarons mening och syfte, och ”salig” allt jämnt jag är efter 25 år.

Jesus är Julens bästa present, alla dar in i evighet det bär och tryggare kan ingen vara. God Jul…

Strålande skön solnedgång i vinterlandskapet

Snacket Blott fem minusgrader och ett snöigt landskap i Brunflo. Då bjöd himlen på ett vackert skådespel vid solnedgången.

När elgitarrerna gjorde entré i byn - via posten

Snacket Min första ”hårresande” musikupplevelse var 1959. Ut ur radions högtalare strömmade något så bra, att jag rös på hela ryggen av välbehag. Låten var King Creole och sjöngs av Elvis...

Försupen akademiker finner Gud

Snacket I tonåren satt jag vid en vidsträckt sjö i finska Lappland med finsk öl i näven, Lapin Kulta vad annars, och betraktade solnedgången som smekte vattenytan innan den sjönk ner i...