Tisdag 23 april 2019

Nordsverige

Snöberg skapar stor ilska

I takt med att snöberget växt på deras grannfastighet i Sund, så har ilskan hos boende i villaområdet strax intill också växt sig allt större och klagomålen till miljö- och hälsoskyddsenheten på Örnsköldsviks kommun har blivit många.
Tre av de åtta som skickat in klagomål till Örnsköldsviks kommun, var tillsammans med några fler med och mötte upp Nordsveriges reporter, för att berätta om sin ilska över snötippens placering och kommunens miserabla handläggning av ärendet.

DOMSJÖ · Published apr 6, 2019 at 06:15

Att det inte är någon trevlig syn, kommer samstämmigt från de närvarande och paret Blomström utvecklar det vidare.

– Den tunga trafiken på gatan in mot vårt bostadsområde är också en stor riskfaktor, betonar Örjan Blomström och jag har själv fått stanna flera gånger för lastbilar som kört ut från området, utan att föraren sett sig för ordentligt.

– Vi kan inte längre låta våra barn gå till skolan själva, som det annars brukar göra, inflikar Caroline Blomström.

Vid samtal med Carola Sångberg som handlagt ärendet som miljöinspektör på Örnsköldsviks kommun, så framkommer att de efter sin inspektion på plats den 12 februari inte hade något att invända på placeringen av snödepån.

– Vi anser att det är fullt acceptabelt för de boende och att det inte är någon fara för miljön, uttrycker Carola.

– Det är enbart nysnö från Övikshems fastigheter och från sjukhusområdet som ska fraktas dit och det finns en plan för hur smältvattnet ska tas tillvara, berättar hon vidare.

Något som enligt anteckningarna från inspektionen, ska ske till diket på andra sidan vägen, genom dräneringsbrunn mitt på planen och genom länspumpning via slang.

I klagomålen framkommer ju förstås också riskerna för miljön med de föroreningar som finns i snön och att det inte bara är ren nysnö i högen, framkommer rätt tydligt av den svarta snötippen.

Åke Eriksson är en av de som bor allra närmast det svarta snöberget och efter att ha visat den deprimerande utsikten de har, när de öppnar persiennerna från bland annat vardagsrumsfönstren, så sammanfattar han sina tankar om kommunens agerande i frågan.

– Det är bedrövligt att man inte tänker på barngenerationen och riskerna med den tunga trafiken i området och att man inte värnar om de boendes närmiljö och miljön i stort, vilket även kommer att påverka kommande generationer.

Enligt Patrik Svensson, enhetschef Miljö och Hälsa vid Bygg- och Miljöavdelningen på Örnsköldsviks kommun, är det dock inga problem med snöupplaget.

– Sedan 2011 har verksamhetsutövaren haft snödepå på andra sidan vägen vilket medfört en del klagomål. Den nuvarande platsen bedömdes, i vissa avseenden, vara bättre eftersom den är inhägnad och till viss del även skyddad från insyn.

Svaret är detsamma på eventuella risker med tanke på de tunga transporterna som går med snön i ett barntätt område.

Skyddsavstånd till exempelvis dagvattenbrunnar uppges ska bedömas från fall till fall. I just det här fallet finns dock närmsta dagvattenbrunn mindre än tio meter från snöberget.

Regler kring uppläggning av snö på land

Ur miljösynpunkt är det oftast bättre att lägga bortforslad snö på land än i vatten. Då kan föroreningarna från snön stanna i marken, och risken för att de sprids vidare i miljön minskar. 

Snö kan vara avfall

  • Den som röjer snö har för avsikt att göra sig av med den, så kallat kvittblivningsintresse. Snö som röjs genom till exempel plogning faller därför in i avfallsdefinitionen ”varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med” (15 kap. 1 § miljöbalken). 

När kommunen har tillsynsansvar 

  • Uppläggning av snö är att betrakta som miljöfarlig verksamhet (i enlighet med 9 kap. 1 § miljöbalken) och faller oftast under den kommunala nämndens tillsynsansvar, enligt 26 kap. miljöbalken. Om det behövs, till exempel om snöuppläggning sker på olämpliga platser eller på ett olämpligt sätt eller om det rör sig om stora mängder snö, kan tillsynsmyndigheten agera genom att utfärda förelägganden om försiktighetsmått eller förbud. Detta är särskilt motiverat om snön innehåller föroreningar. 
  • De allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken ska alltid följas. För att motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön är verksamhetsutövaren skyldig att vidta nödvändiga försiktighetsmått, i enlighet med 2 kap. 3 § miljöbalken. Valet av en lämplig plats att lägga upp snö på ska göras så att upplägget innebär så litet intrång i mark- eller vattenområde som möjligt, i enlighet med 2 kap. 6 § miljöbalken. 

Tillstånds- eller anmälningsplikt?

  • Naturvårdsverkets har tidigare väglett om att uppläggning av snö som regel inte omfattas av tillstånds- eller anmälningsplikt enligt miljöprövningsförordningen (2013:251). Tolkningen grundade sig på att uppläggningen oftast inte sker på en plats som särskilt iordningställts för lagring av snö och därmed inte var fråga om en anläggning. Från och med den 1 januari 2017 gäller nya regler om tillstånds- och anmälningsplikt enligt miljöprövningsförordningen. Bl.a. har anläggningsbegreppet tagits bort ur flertalet koder i 29 kap. i miljöprövningsförordningen. Enligt de nya bestämmelserna omfattas lagring av tillstånds- eller anmälningsplikt om lagringen når upp till vissa mängder, oavsett om lagringen sker på en anläggning eller inte. Enligt Naturvårdsverkets bedömning är det inte säkert att lagstiftaren med de nya bestämmelserna har avsett någon skärpning när det gäller frågan om uppläggning av snö. Det är tveksamt om det alltid är miljömässigt motiverat att kräva tillstånd eller anmälan för uppläggning av snö. Naturvårdsverket kommer att se över frågan och vid behov ta fram reviderad vägledning. 
  • Sammantaget anser därför Naturvårdsverket att den bedömning som tidigare gjorts, dvs. att uppläggning av snö oftast inte bör omfattas av anmälnings- eller tillståndsplikt enligt miljöprövningsförordningen, ska gälla. 

Kan bli fråga om nedskräpning 

  • Då snön smält bort bör man städa platsen där snön lagts upp för att undvika att det blir fråga om nedskräpning. Om skräpet som fanns i snön får ligga kvar på en plats där allmänheten har tillträde eller insyn till kan det vara fråga om nedskräpning. Nedskräpning är inte tillåtet enligt 15 kap. 26 § miljöbalken.

Källa: Naturvårdsverket

Om kommunens snötipp i Må

  • Efter att under några år haft dispens för att få tippa snöavfall direkt i havet, så planerade kommunen för ett alternativ på land för att deponera snömassorna. På land krävs inget särskilt tillstånd för att lämna snöavfall, men Örnsköldsviks kommun ville ligga i framkant och i Må hittade man ett lämpligt alternativ.
  • Där finns totalt ca 3 ha mark, där ytan kombineras för användning av såväl snöavfall som halkbekämpningsmaterial.
  • Snötippen i Må stod klar 1 december 2016, men första vintern kom det inte så mycket snö att ta hand om. Sitt elddop fick den dock snövintern 2017/2018, när de 100 000 kbm som kan tas om hand, överskreds med lite råge.
  • Den är dock endast dimensionerad för att kunna ta emot efter kommunens egen snöröjning, så privata entreprenörer och fastighetsägare, får hitta andra lösningar för sitt snöavfall.

Brandsommar kraftsamlar

GULLÄNGET Tydligt är att förra sommarens torka och omfattande skogsbränder skrämt upp markägarna ordentligt. Det var i vart fall sprängfyllt på Gnistan i Örnsköldsvik och extra...

Inventering av avlopp avbryts

SOLLEFTEÅ Sollefteå kommun avbryter den stora avloppsinventeringen. Majoriteten i Sollefteå kommun stoppar den stora avloppsinventeringen i Sollefteå kommun. Tillsyn av enskilda...

Årets Reselebo tror på en ljusnande framtid

RESELE – Jag och många med mig tror att idrottsföreningen har en roll att spela på landsbygden för att bidra till att Resele skall vara plats man vill bo på. Det säger Göran...