Lördag 4 juli 2020

Nordsverige

Tron på gårdsväsen gammal

Tron på gårdstomten, eller ett väsen som bor på gården, är mycket gammal. Gårdstomten har inte så mycket med dagens moderna tomte att göra.
– Men jultomtetraditionen lever, har hälsan och är efterfrågad, säger Magnus Andersson på Skogsmuseet.

ÅNGERMANLAND · Published dec 24, 2019 at 06:15

Tron på att det finns en skuggvärld bredvid vår egen befolkad av olika väsen har spår som leder tillbaka till järnåldern. Bara tron på att det finns ett väsen som bor på gården går många hundra år tillbaka i tiden.

Det berättar Magnus Andersson, museipedagog och antikvarie på Skogsmuseet i Lycksele.

Tron på gårdsväsen är inget unikt för Skandinavien och finns nästan överallt där det finns jordbruk.

– Gårdstomten bor i eller under ladugården. Men den kan också bo under en sten eller ett träd, säger Magnus Andersson.

Gårdstomten skulle man visa respekt för. Den höll koll så att man inte misskötte sig eller var dum mot djuren.

– Tomten är ganska egen. Den är snar till ilska och vresig. Grundprincipen var att om man sköter gården så får man hjälp, säger Magnus Andersson och fortsätter.

– Misskötte man sig kunde man bli satt på sjukdom eller så kunde den dra riktig olycka över gården.

Tomten ville ha uppskattning och gärna ett offer till jul. På senare tid blev det gröt med smör. Smöret var en av de dyraste produkterna på gården som gårdsfolket ofta inte använde själv. Gröten skulle också vara söt.

– Det här gjorde man bland de lite bättre bemedlade och inte bland de fattigaste, säger Andersson.

Under den senare delen av 1800-talet fick många det lite bättre och det började komma in traditioner från den övre ståndsmiljön, som olika upptågslekar.

Man importerade också traditioner från exempelvis Tyskland, som att ge gåvor vid jul.

– Det hade till viss del funnits tidigare, men julen var mer en tid då man ätit gott. Då fanns det mat och den var ganska fräsch. Man såg till att ha öl bryggt och brännvin hemma, säger Magnus Andersson.

I takt med att samhället moderniserades kom det en nyhet som spelade stor roll i att forma julfirandet – möjligheten att publicera billiga och snygga tidskrifter i färg.

– Där görs bilder som blir rikslikare på hur en jul ska se ut. Det finns också två personer som satt enorm prägel på hur tomten ska se ut och vara. Det är Jenny Nyström och Viktor Rydberg, säger Andersson.

Traditionen med julbocken lever kvar in på 1900-talet, men ersätts under mellankrigstiden allt mer av det som blir dagens jultomte.

– Den uppiffade gårdstomten korsas med amerikanska versionen av Sankt Nikolaus. Han blir lite gladare och rödklädd. Men man köper inte allt det amerikanska som skorstenen och julstrumpor, förtydligar Magnus Andersson och fortsätter:

– På 1940-50-talet har man egentligen den fasta formen av tomten och han har inte förändrats så mycket sedan dess.

Tomten ser ut att bli kvar lång tid framöver.

– Jultomtetraditionen lever, har hälsan och är efterfrågad. Det vet vi med all säkerhet, säger Magnus Andersson.

Den uppiffade gårdstomten korsas med amerikanska versionen av Sankt Nikolaus. Han blir lite gladare och rödklädd.

Flytt till nya lokaler för bygghandeln i Bredbyn

BREDBYN Nordemans Järn i Bredbyn ska flytta. Till hösten väntar nya lokaler efter väg 348 i höjd mellan infarten till Återvinningen och Anundsjö Byggnads AB. – Det är klart det...

Nya vårdutbildningar på folkhögskolor

Hola Medicinsk sekreterare/Vårdadministratör och behandlingsassistent. Det är några av de utbildningar som nu startart på Hola folkhögskola. Örnsköldsviks folkhögskola kommer att...

Här föds företagare

Härnösand För fjärde året i rad har landsbygdsentreprenörerna startat. I är det på förfrågan av Härnösands kommun som den går av stapeln på Sambiblioteket.