Måndag 10 december 2018

Nordsverige

I kövattnet efter #Metoo har det tillkommit flera slutna upprop, något som visar att sexuella trakasserier finns inom alla segment och att det är dags att ta frågan på allvar. Foto: PRESSBILD

Sextrakasserier finns inom alla branscher

Metoo-uppropet blev även ett signal för slutna upprop, så som #nödvärn, ett slutet upprop inom polismyndigheten. Närmare 5 000 kvinnor vittnade i detta upprop, något som visar att sexuella trakasserier finns i alla sfärer.

Ångermanland · Published nov 21, 2018 at 09:10

Initiativet följde i spåren av #metoo-rörelsen, men inom polisen hände ingenting.

– Det var helt tyst, konstaterade Meta Broddare, en av initiativtagarna..

– När vi startade uppropet började det rassla in berättelser, vi nästan drunknade i dem, fortsätter hon.

I december 2017 lämnade närmare 5 000 kvinnor, poliser, före detta poliser, civilanställda, och polisstuderande in vittnesmål från ett slutet upprop inom #metoo-rörelsen, #nödvärn.

Uppropet handlade om sexuella eller andra trakasserier, maktmissbruk, tystnadskultur och kränkningar på grund av kön som kvinnor upplevt inom polisen och polisutbildningen.

Nu har polismyndigheten arrangerat en konferens för polisen region Nord för att öka incitamenten för en jämställd arbetsplats utan trakasserier och diskriminering.

Under konferensen togs många trakasserirelaterade frågor upp, så även svårigheterna med att torgföra missförhållanden på en arbetsplats. Något som kunde konstateras av forskare vid Göteborgs universitet.

– Det kan bli riktigt jobbigt för den som uppmärksammar och torgför missförhållanden på en arbetsplats, förklarade professor Ulla-Carin Hedin och forskningskollegan Linda från Göteborgs universitetet som föreläste under rubriken #metoo, sexuella trakasserier och motstånd.

Kostnaderna för att gå ut med kritik mot arbetsgivaren kan bli väldigt höga, inte minst för den enskilde visselblåsaren.

– Kritiker kan bli satta i relationskarantän på arbetsplatsen och drabbas av depression, ångest och en känsla av förnedring och ångest och i arbetsgruppen kan en känsla av maktlöshet sprida sig, konstaterade Ulla-Carin Hedin.

I värsta fall är det visselblåsaren som bedöms som icke trovärdig och blir utfryst, emellanåt även utsatt för repressalier som ändrade arbetsuppgifter, ökad kontroll avresultat samt ingen befordran eller kanske utebliven löneförhöjning.

Repressalier förekommer också av privat och social karaktär som skämt, isolering, rykten eller rena hot.

Ämnesområdet är angeläget att sätta sig in i och stävja enligt Micael Säll Lindahl, polisregionchef för polisregion Nord.

– Ett måste för polisens trovärdighet mot allmänheten och för att vi ska kunna rekrytera nya poliser och behålla de poliser vi har, förklarar han.

Sexuella trakasserier historisk tidslinje

Stegvis utveckling under cirka 40 år:

  • 1979, första lagen om jämställdhet.
  • 1980 Jämo inrättas.
  • 1987 Fridarapporten där sexuella trakasserier definieras för första gången i Sverige.
  • 1997/98: Propositionen Kvinnofrid.
  • Rapporten ”Slagen dam”.
  • 2002 Lag om likabehandling av studenter i högskolan.
  • 2005 Jämställdhetslagen.
  • Sexuella trakasserier beskrivs i Diskrimineringslagen 2008:567.
  • 2009 Nuvarande diskrimineringslagen träder i kraft.

Källa: #metoo debatt, sexuella trakasserier och motstånd. Professor Ulla–Carin Hedin & universitetslektor Linda Lane, institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.