Lördag 17 november 2018

Nordsverige

Lantmäteriet gallrar servitut

Brukar du av hävd passera över grannens fastighet eller har du en vattenledning nedgrävd på grannens tomt? Då är det dags att se om ditt hus. Efter årsskiftet slår Förnyelselagen igenom.
– Om man förnyar sina rättigheter kan man slippa bråk och tvister i framtiden, men fastighetsägare måste själva begära förnyelse och det är hög tid att göra det nu, säger Olof Unger, fastighetsrättslig expert på Lantmäteriet.

ÅNGERMANLAND · Published okt 30, 2018 at 06:15

Förnyelselagen innebär att inskrivningen av avtalsservitut eller nyttjanderätter som beviljats före 1 juli 1968 kommer att tas bort från fastighetsregistret.

Skälet är att många gamla avtalsrättigheter idag är oriktiga, missvisande eller inaktuella.

– Till exempel är nyttjanderätter äldre än femtio år normalt ogiltiga, det kan leda till onödiga problem exempelvis när en fastighet ska säljas, säger Olof Unger.

Kravet på förnyelse berör endast äldre servitut och nyttjanderätter som tillkommit genom avtal mellan fastighetsägare.

– En av de vanligaste frågorna är att man är rädd för sin utfartsväg men sådana servitut har tillkommit genom lantmäteriförrättningar och de registreringarna påverkas inte.

I Ångermanland existerar 58 680 avtalsservitut och hittills har bara en bråkdel förnyats. I Härnösand finns 4 050 gamla servitut, varav 21 procent förnyats, i Kramfors 10 378 varav 18 procent förnyats, i Sollefteå finns 16 635 servitut varav 16 procent förnyats och i Örnsköldsvik finns 27 617 servitut varav 5 procent har förnyats.

– Folk har varit långsamma att ta tag i det. Sedan är Ångermanland lite speciellt. Gamla servitut som mulbete och skogsfång till exempel. Det är något som smittat av sig när man styckat av stamfastigheten och servituten följt med. Det blir ett schysst antal gamla servitut som är uttjänta. Därför kommer man nog inte upp i samma procentsiffror i Ångermanland som i andra län. Normallän landar på cirka 40 procent som förnyas. I Ångermanland kanske man ska nöja sig med 20 procent av gamla servitut som förnyas.

Mycket viktigt att notera är att gamla avtalsservitut fortsätter gälla även om de inte är inskrivna i registret.

– Men en anteckning kan visa sig viktig vid försäljning eller när fastigheter byter ägare, för om inte säljaren upplyser om att servitut tillämpas kan i visa fall köparen hävda godtrosförvärv eller inte vilja acceptera servitutet, vilket innebär en tvist.

Godtrosförvärv innebär att en köpare får äganderätten till en sak trots att någon annan är rättmätig ägare, vilket ändå är ovanligt.

Detta är ingen enkel juridik. För att vara på den säkra sidan bör man vända sig till Lantmäteriets för att reda ut om något aktuellt avtalsservitut behöver förnyas.

– Vi räknar med väldigt stor tillströmning de sista tre månaderna, säger Unger.

Gamla överenskommelser fortsätter att gälla även om de inte förnyas – men kommer inte längre att finnas nedtecknade. Foto: PIXABAY

Är din fastighet berörd?

  • Förnyelselagen innebär att inskrivningen av avtalsservitut eller nyttjanderätter som beviljats före 1 juli 1968 kommer att tas bort från fastighetsregistret.
  • Berörda fastigheter är de som har ett avtalsservitut, en nyttjanderätt eller en avkomsträtt kopplat till sig.
  • Officialservitut, inskrivning av tomträtt eller av vattenkraft och vattenreglering berörs inte.
  • Vilka servitut en fastighet har kan efterforskas via Lantmäteriets e-tjänst Min fastighet. Men observera att vissa avtalsservitut och alla nyttjanderätter bara redovisas på belastad fastighet.
  • ”Om du är osäker kontakta vårt kundcenter (0771-63 63 63) så hjälper de dig att urskilja vilken slags rättighet du har.”

Berörda inskrivningar:

  • Avtalsservitut – skrivs mellan fastighetsägare där ena fastigheten ges rätt att använda något specifikt på andra fastigheten, exempelvis en brunn.
  • Nyttjanderätt – är en rätt för en person att på visst sätt använda någon annans fastighet. Skapas genom ett avtal mellan berörd person och ägaren till fastigheten där nyttjanderätten ska gälla, exempelvis att nyttja en hästhage på fastigheten. Gäller normalt max femtio år om inte regler om förlängning finns inskrivet.
  • Avkomsträtt – är en förmånsrätt på en fastighet som följer med fastigheten även vid försäljning. Exempelvis när barn förr tog över gården och föräldrarna garanterades att bo kvar och fick viss försörjning från gården under sin livstid.

Källa: Lantmateriet.se