Torsdag 3 december 2020

Nordsverige

Stadsnorm hejdar omställning!

Ledare · Published okt 8, 2020 at 01:15

Det mesta av både nyhetsförmedling och samhällsdebatt förs ur ett stadsperspektiv. Staden är normen varmed andra livsmiljöer ses som avvikande. Det märks i många sammanhang. När man ska bestrida en trafikbot i en kommun via Internet uppmanas man att i formuläret ange gatuadress och stad. En by blir plötsligt stad. Regelmässigt betraktas offentliga satsningar i städer för investeringar medan motsvarande på landsbygden ofta ses som stöd. Exemplen kan mångfaldigas.

Visst kan förutsättningarna för satsningar i städer i många fall vara bättre men inte i alla. En sådan är övergången till fossilfri drift inom transportsektorn som står för 43 procent av de svenska koldioxidutsläppen. Då stadsperspektivet är norm ligger fokus på utbyggnad av publika laddplatser och räckvidd för att försäljningen av elbilar ska kunna ta fart då få stadsbor har möjlighet till hemmaladdning. På landsbygden finns den infrastrukturen redan på plats genom att i stort sett alla hushåll har tillgång till parkeringsplats och tillräckligt med el för att installera laddbox.

Att diskussionen ur ett stadsperspektiv också fokuserar på bilarnas räckvidd kan tyckas märkligt men har en enkel förklaring. Den genomsnittliga körsträckan 2019 var högst i Solna kommun med 1 412 mil med Stockholm inte långt efter med 1 263 mil medan motsvarande i Lycksele var 986 mil och i Åsele 1078 mil, mindre än i Umeå med 1116 mil. Det kan tyckas konstigt då både Lycksele och Åsele är glesbygdskommuner men förklaringen är enkel. Inlandskommunerna är mer ”urbaniserade” d v s en större andel av befolkningen bor i tätorten varmed de dagliga körsträckorna blir betydligt kortare.

Detta sammantaget gör att möjligheterna att skaffa elbil är större i till exempel Västerbotten och särskilt i inlandskommunerna och på landsbygden. Med fulltankad bil varje morgon kan alla ta sig till jobbet och fortsatt utbyggnad av publika laddplatser gör de fåtaliga långresorna lättare att klara av. Frågan är om bilhandlarna arbetar efter den insikten. I förra veckans Bil & Bostad som ges ut av Västerbottens-Kuriren marknadsfördes sex rena elbilar . Men var försöker man hitta sina köpare, i stan eller på landsbygden där förutsättningarna att äga elbil är mycket bättre?

Vid konferensen på temat ”Landsbygd – utan bensin och diesel” i Överklinten den 19 september framgick bl. a att ca 1200 personer från Robertsfors kommun pendlar till jobb i andra kommuner. Alla som pendlar med bil skulle kunna ta sig till jobbet med eldrift. Visst, elbilarna är än så länge något dyrare än sina fossildrivna motsvarigheter men staten bidrar med 60 000 kronor och framför allt är driftskostnaderna mycket lägre.

Om bilhandlarna nu har elektriska bilar att leverera, varför inte visa upp sina fordon och låta presumtiva kunder provköra i länets landsbygds- och inlandskommuner där möjligheterna till egen parkering och hemmaladdning är störst. Är det stadsperspektivet som sätter käppar i hjulet eller myten om långa körsträckor?

Poliserna finns inte där de behövs

Var är poliserna? Läste en nyhetsnotis i tidningen Nordsverige 2020-11-23. Jag vart upprörd. Där stod:” Arbetsmiljöverket kräver, att företaget Dollarstore i Örnsköldsvik...

Låt inte Covid-19 döda julen

Covid-19 kommer förr eller senare att besegras. Var så säker. Nu får vi hålla i, hålla ut och hålla ihop vår flock.

Farligt med tidspressade chaufförer

Stressen är orimlig för att ditt paket ska komma fram i tid. Vi som arbetar inom transportbranschen tycker det är skrämmande att ni som har beställaransvaret inte är mer rädda om...

Hylla de gröna näringarna

Den gröna näringen är stor i norra Sverige och vi har oerhört mycket att vara stolta över.

Den bästa julklappen kan vara en minut av din tid

Julen står för dörren och många undrar hur julfirandet ska se ut. Coronapandemin drar fram genom landet med en skrämmande kraft. Det vi för bara ett par månader sedan inte trodde...

Ta ungdomars oro på allvar

I takt med en alltmer oroande utveckling läggs mer och mer ansvar på den unga att själv lösa problemen.