Tisdag 27 oktober 2020

Nordsverige

Sollefteå har fått tillbaka sin själ

Ledare · Published okt 15, 2020 at 01:15

Den kollektiva lycka som nu drar igenom Sollefteå går nästa att ta på. Folk på stan går och småler, blommor och grattishälsningar skickas till kommunen av såväl privatpersoner som institutioner, Sollefteå är återigen en stolt militärstad. Ordningen är återställd. Själen som i många år flaxat vilse omkring har nu landat tryggt.

Sollefteås identitet har sen 1897 formats av officerare i uniform, värnpliktiga på bakhala skidor, kolonner av militärfordon ringlande som långa ormar längs vägarna mot Spannsjön och Tjärnmyren, avlägsna skottsalvor och revelj och tapto från kaserngårdarna. Regementena T3 och I21 på var sin sida om älven omfamnade och danade Sollefteå.

När allt detta rycktes bort tappade staden fotfäste och aldrig så många erbjudanden och generösa gester från ministrar om ersättningsjobb och omställningspengar gav nån lindring. Militären fattades.

Försvarsutskottes förslag att förlägga två skyttebataljoner i Sollefteå, som läcktes av Dagens Nyheter på lördagen, brann av på sociala medier och spred sig som en löpeld. På måndag morgon var varenda sollefteåbo uppdaterad när Försvarsdepartementet bekräftade uppgiften i ett pressmeddelande.

Det som alla innerst inne hoppats men inte vågat tro - luttrad av att få hålla tillgodo med glesbygdsskärvor från staten - visade sig vara sant. Glädjen är euforisk och ingen stad är mer mentalt förberedd och välkomnande än Sollefteå.

Att låta I21 återuppstå är ett riktigt gott val på många plan, dels finns den militära strukturen kvar med intakta och miljöprövade övningsfält och garnisonsbyggnader, dels visar man väldigt tydligt att små kommuner som Sollefteå inte är uträknade i den slentrianmässiga urbaniseringshysterin som löper som en farsot genom samhället.

Att återetablera regementet i Sollefteå har försvarsstrategiska skäl men det finns också ett mervärde med etableringen ur ett folkförankringsperspektiv. Försvarsmakten ska synas, höras och finnas i människors medvetande, väcka nyfikenhet, stolthet, intresse och en vilja att själv bidra till försvaret av Sverige. Det har ett värde i sig men det kan också vara viktigt när man ska rekrytera eftersom människor vill kunna leva, bo och jobba i hela landet. Hela landet ska leva-tanken mitt i prick.

Ett regemente som ska utbilda 200-250 värnplikta om året betyder mycket för Sollefteå med alla kringjobb som det skapar, men det är inte bara mängden arbetstillfällen som är viktig. Det är att Sollefteå har fått tillbaka sin själ och stolthet och känslan av att vara sedd, betrodd och tagen i anspråk.

Grattis Sollefteå, Västernorrland och försvaret!

Det som alla innerst inne hoppats men inte vågat tro - luttrad av att få hålla tillgodo med glesbygdsskärvor från staten - visade sig vara sant.

(V)i satsar på klimatet, välfärden och landsbygden

Vänsterpartiet och Socialdemokraterna har gjort en överenskommelse om kommunens budget. Som vågmästare i fullmäktige har vi lyckats vrida S-budgeten så mycket till vänster så att...

Skjut inte björn från helikopter

Svenska jägareförbundet anser att man misslyckats kapitalt med att balansera licensjakt och skyddsjakt.

En nationell vårdförmedling efterlyses av KD

Under coronakrisen har Sverige byggt upp en gigantisk vårdskuld. 157 968 människor hade i augusti väntat mer än 90 dagar på att få den sjukvård de behöver. Redan innan pandemin...

Sollefteå har fått tillbaka sin själ

Den kollektiva lycka som nu drar igenom Sollefteå går nästa att ta på. Folk på stan går och småler, blommor och grattishälsningar skickas till kommunen av såväl privatpersoner som institutioner, Sollefteå är återigen en stolt militärstad.

Bredband förutsättning för landsbygdsutvecklingen

Den pågående coronapandemin har drabbat oss hårt och smärtsamt. Men den har även visat att det går utmärkt att arbeta och leva utanför storstadsområdena och att vi kan fortsätta...

Stadsnorm hejdar omställning!

Det mesta av både nyhetsförmedling och samhällsdebatt förs ur ett stadsperspektiv. Staden är normen varmed andra livsmiljöer ses som avvikande.