Onsdag 20 november 2019

Nordsverige

Ska vi fortsätta godta smulor?

Ledare · Published okt 10, 2019 at 01:15

Synen är noll på de långa distanserna, på nära håll finns de många nyanserna” skrev Tage Danielsson och inga ord kan kännas mer rätt när det gäller landsbygdspolitiken.

Avståndet, både mentalt och fysiskt, är grunden för att orättvisor får fortgå.

Vägarna. ”Årsdygnstrafik” heter modellen som gör att det aldrig går att räkna hem investeringar på vägar i glesbygd och att det alltid är ”lönsamt” att göra bra vägar ännu bättre. Statliga utredningar visar att de mest eftersatta finns i Norrland och vi vet var och varför. Trots att vi är få människor i glesbygd och att vi kör på de sämsta vägarna går den bränsleskatt som vi betalar till vägförbättringar i städerna. Säkerhetsaspekterna med urdåliga vägar hanteras genom att sänka hastighetsnivåerna. Hokus pokus så är problemet löst.

Svenska Kraftnät kommer att höja avgifterna kraftigt från årsskiftet, vilket i sin tur kommer att leda till ännu högre nätavgifter för oss kunder. Höjningen behövs för att för att täcka utbyggnaden av stamnätet och kapacitetsbristen -– heter det. I Norrland finns ingen kapacitetsbrist, vi har överproduktion. Tidigare levererades ungefär var 5:e Kwh till södra Sverige, men märkligt nog har Vattenfall motiverat att vi i norr har höga avgifter med avstånd! Det är väl för i hela friden till södra Sverige som avstånden är längst.


De statliga jobben. Samtidigt som statliga landsbygdskommittén föreslår att 10 000 statliga jobb ska omlokaliseras, centraliseras de som finns. Och jag vet varför. Myndigheterna har eget beslutsmandat och generaldirektörerna kan inte räkna. Nåja, det kanske var en överdrift, men deras kalkyler bygger på antal människor och tar ingen hänsyn till avstånd, hyreskostnader eller hur länge de anställda brukar stanna kvar på sina jobb. Därför blir det till synes alltid klokt att centralisera.
Ursäkta språket, men de här j-vla beräkningsmodellerna är en given formel för att öka klyftor mellan städer och landsbygd. Det blir aldrig ”ekonomiskt försvarbart” att ha service kvar i glesbygd. Det nationella kikarsiktet når dessutom inte lokala nivåer, utan stannar regionalt. Så när diagrammen för statlig närvaro i länet ser hyfsade ut, tänker få på att det beror på att hälften av jobben finns i länets större städer.

Arbetsförmedlingar drar ner och folk måste åka långt till de kontor som finns kvar för att få träffa en arbetsförmedlare. De kan bli många långa mil. Givetvis slår neddragningarna hårdast mot sjuka som stängts från försäkringskassan och de som är i behov av särskilt stöd för att komma in på arbetsmarknaden. Utgifterna att hamnar hos glesbygdskommunerna. Och jag undrar. Ska vi verkligen vara tysta, även den här gången?

Märkligt nog har Vattenfall motiverat att vi i norr har höga avgifter med avstånd! Det är väl för i hela friden till södra Sverige som avstånden är längst.

(V)ill riva upp nedläggning av ABF i Övik

Vänsterpartiet Örnsköldsvik önskar att ABF:s styrelse i Västernorrland tar tillbaka sitt beslut att säga upp personalen vid kontoret i Örnsköldsvik. I en tid där vi ser en våg av...

Våga bryta tystnadskulturen!

Att utmana ”vänskapsband” och anmäla när vi känner oro kräver mod.

(KD): 100 miljoner mer i statsbidrag till enskilda vägar

De enskilda vägarna i Sverige utgör tillsammans 43 000 mil. Enskilda vägar kan få statsbidrag och/eller kommunala bidrag om de exempelvis hålls öppna för allmän trafik eller...

Sluta slösa med offentliga medel

Statliga myndigheter utför sitt arbete på uppdrag av staten och man kan verkligen undra om man vet vilka man är till för.

Byt mätenhet för en rättvis och trovärdig klimatpolitik

Det är tröttsamt att hela tiden få höra att vi i Sverige sätter störst negativt avtryck i naturen jämfört med andra. Vi har ren luft. Vi har som oftast rent vatten. Vi har många...

Våga ta itu med systemfelen

Landstingen blöder. Kommunerna går på knäna. De har för mycket att göra och för lite pengar. Den administrativa hydran växer, äter sig in och biter sig fast. Tjänster tillsätts...