Tisdag 22 september 2020

Nordsverige

Har vi valt fel riksdagsmän?

Ledare · Published jan 16, 2020 at 01:15

När Sveriges Vattenkraftskommuner FSV anordnade ett seminarium i riksdagshuset i november i fjol kom det fyra riksdagsledamöter, en från Dalarna, en från Värmland, en från Norrbotten och en från Jämtland. Det var magert för att inte säga riktigt uselt. I Norrland har vi valt 60 riksdagsledamöter som ska företräda oss norrlänningar. Vi kanske har valt fel eftersom intresset är så svalt för en så viktig fråga som vattenkraften och dess återbäring till bygderna.

Norrlandslänen leververar förutom skog, malm, vindkraft och vattenkraft. Norrlandsälvarna med sitt forsande och magnika vatten byggdes ut till hela landets gagn och vattenkraften hade en viktig andel i industrialiseringen av Sverige. El från kraftverken i Norrlands älvar utom Dalälven och mindre vattendrag står för 78 procent av Sveriges vattenkraft och 32 procent av Sveriges totala elproduktion.

FSV jobbar för att berörda regioner får ta del av de värden som vattenkraften genererar. Kommunerna och regionerna får då stabila och förutsägbara intäkter. FSV är partipolitiskt neutral och de tar inte ställning för eller emot utbyggnad av vattenkraften.

Vattenkraften är en värdefull tillgång för Sverige, men varifrån den kommer glöms liksom bort i riksdagshuset. Vattenkraften genererar ekonomiska värden för många miljarder kronor varje år. Dessa rikedomar hamnar nästan helt i kraftbolagens kassakistor eller i statskassan. Staten tar för närvarande in nära sex miljarder kronor varje år enbart i fastighetsskatt på vattenkraftsanläggningar. Samtidigt går glesbygdskommunera på knäna, ekonomin går inte ihop och sparkraven skär som en laserkniv genom alla områden.

Varför sitter det så långt inne att kompensera kommuner och regioner som bidrar med så mycket? Ersättningen i dag är marginell, det kallas bygdeavgistmedel och är plåster på såren för de stora naturingrepp som gjorts. Exploateringen av vattenkraften har försämrat förutsättningarna för fiske, jord- och skogsbruk, liksom för turismen. FSV menar att de kommuner som bidrar med sina forsar till den gemensamma vattenkraftsproduktionen bör få en rättmätig del av den värdeskapning som sker lokalt.

I grannlandet Norge är detta en självklarhet. Där är återföringen av vattenkraftsmedel ett kraftfullt redskap för lokal och regional utveckling. Stortinget har i bred politisk enighet slagit fast att vattenkraften är ”en nationell resurs med stark lokal och regional förankring” och att detta ”betyder att kommunerna bör säkras uthålliga och stabila intäkter från den lokala kraftproduktionen”.

Här i Sverige orkar riksdagsledamötena inte ens gå på ett möte om detta trots att det hålls i riksdagshuset där de själva huserar. Det känns trist.

Vattenkraften är en värdefull tillgång för Sverige, men varifrån den kommer glöms liksom bort i riksdagshuset.

(V)i trycker på för välfärd i hela Övik

I förra hade vi i Vänsterpartiet haft glädjen att få presentera att det ska byggas 156 nya vård- och omsorgsplatser i kommunen. Detta tack vare en överenskommelse som vi gjort med...

Landsbygden först fossilfri

Landsbygden blir fossilfri före städer och större tätorter.

Gör Köpmanholmen till en turistort i Höga kusten

Turistnäringen i Höga kusten slår rekord år efter år. Antalet gästnätter har ökat med cirka 75 procent sedan 2010. Höga kusten lockar allt fler besökare. Under 2019 ökade antalet...

Det lokala ledarskapet vet bäst

Veckans besked är därför hoppingivande på flera plan, dels en hyllning till det lokala ledarskapet, att man från centralt håll förstår att det är lokalt som man bäst vet

Klimathotet på tas inte på allvar

Sverige är ett av de länder som tar lättast på klimathotet, enligt en studie från ett medieforskningsinstitut knutet till Oxford University. Bara hälften av de svenskar som svarat...

Sluta ge allmosor till blödande

Vi är inte mer beroende av staten än staten är beroende av oss och det är dags att ändra på system som bygger på allmosor och centraliserad makt.