Söndag 9 augusti 2020

Nordsverige

Det går att tänka hela Sverige!

Ledare · Published sep 19, 2019 at 01:15

De små förändringarnas tyranni har successivt urlakat landsbygden och målet har varit centralisering. Det har pågått i årtionden. Det blev med facit inte alls bra med för mycket människor i storstäderna och för få på landsbygden. Det blev obalans.

Skatteutjämningspengen på 137 kronor kan man uppfatta som ett hån men man kan också se den som ett litet steg i rätt riktning. Sammantaget blir det många miljoner kronor som kan spenderas i glesbygden. För varje människa kan pengen verka futtig. Det är en liten shot och om det stannar vid en liten shot varje år är det värdelöst men driver man samtidigt fråga efter fråga i rätt riktning då försvagar man centrumsugen och urbaniseringsmonstret svälter ihjäl.

Små förändringar kan till exempel vara att ändra de riktade bidragen till skolan, som man måste söka och sen skriva ihop en diger lunta om hur pengarna har använts. Vill det sig illa kan kommunen bli återbetalningsskyldig. Dessa bidrag gynnar stora kommuner som har mycket folk anställda - små kommuner söker kanske inte ens bidragen, det lönar sig inte med den arbetsbörda det innebär. Om man istället ger statliga bidrag till skolan att använda fritt då missgynnas inte småkommunerna. Detta är saker som gemene man inte märker men det missgynnar glesbygden. Det finns mängder av exempel på till synes obetydliga företeelser som bidrar till centralisering.

Vi behöver absolut stora strukturella förändringar men landsbygdens nedmontering har inte skett över en natt, den har kommit smygande med steg som var för sig inte verkar så märkvärdiga. Jag tror att det krävs ett uns tålamod och att man målmedvetet tar beslut efter beslut, små och stora i riksdagen, i regionerna. i kommunerna som gör att den kalla glsbygdshanden istället blir varm och välkomnnande.

Regionerna som i huvudsak har hand om sjukvården måste våga ha kvar BB och vårdcentraler, kommunerna måste våga ha kvar småskolor, riksdagen har mängder med modiga beslut att ta som gynnar glesbygden.

Man kan ju lätt ge upp när gatlysen släcks, vägar inte plogas och BB läggs ner men detta har också gjort att människor har satt ner foten och skapat strejkgrupper, inlandsuppror, bensinuppror, facebooksidor och en frisk vakenhet mot dumhet.

Det krävs uthållighet och ett vaksamt öga på att politiker tar beslut som leder till befolkning av glesbygden inte tvärtom.

Försvaret lades ju för inte så länge sen i malpåse. Det fanns en idé om att det inte behövdes. Det var en dum idé. Nu satsar man på försvaret igen. Det går uppenbarligen att tänka om. Det går att tänka att hela Sverige.

Det krävs uthållighet och ett vaksamt öga på att politiker tar beslut som leder till befolkning av glesbygden inte tvärtom.

75 år efter Hiroshima: Inför kärnvapenförbud NU!

Sadako Sasaki var knappt två år gammal när en atombomb släpptes över hennes hemstad Hiroshima i Japan 1945. 100 000-tals dog ögonblickligen, minst lika många blev sjuka till följs...

Var rädd om dricksvattnet

Slås dricksvattenförsörjningen ut i ett område finns inga ”reservkällor” att tillgå. Något att tänka på när man protesterar mot restriktioner runt ett vattenskyddsområde.

Vi behöver ett näringsliv som klarar kriser

Coronakrisen visar hur sårbart Sveriges näringsliv är. När politiker och beslutsfattare nu mildrar konsekvenserna av pandemin för svenska företag bör de samtidigt ha siktet...

Dags att köpa "härproducerat"

Om svensk livsmedelsproduktion ska vara livsduglig och få bärkraft räcker det inte med att köpa svenskt när det är fest.

Barn med autism behöver bättre stöd i länets skolor

Endast hälften av föräldrarna till skolbarn med autism upplevde att deras barn fick bättre stöd i skolan efter att barnet fått sin diagnos. Skolan behöver bli bättre på att hjälpa...

Ska bredbandståget spåra ur?

Idag är det tillgång till snabbt bredband via fiber som är den stora samhällsutmaningen.
Redaktionen har ordet
Opinion
Behöver du hjälp?


Sport