Torsdag 19 september 2019

Nordsverige

Spanska sjukan slog hårt mot folket i Ådalen

De vackert handsmidda svarta järnkorsen vid Ytterlännäs kyrka i Bollstabruk minner om den värsta smitta som drabbat mänskligheten sedan digerdöden, spanska sjukan som kom till Sverige sommaren 1918 och slog hårt i hela Ådalen.
– Bedömningen är att en tredjedel av befolkningen i Ådalen föll offer, säger Sven Palmquist, församlingsassistent i Kramfors pastorat, Ådalsbygden och sommarguide.

Bollstabruk · Published jul 22, 2019 at 06:15

Vid den vackra kyrkogården i Ytterlännäs, Bollstabruk reser sig kyrkan skinande vit mot den klarblå himlen i lummig grönska.

Här finns också spåren av en dödlig farsot som härjade bland befolkningen i Ådalen och hela Sverige.

Cirka 35 000 människor i Sverige föll offer för spanska sjukan.

Drygt en halv procent av Sveriges dåvarande befolkning, främst drabbades Norrlandslänen.

Runt om i världen skördade spanskan 20–50 miljoner människoliv på kort tid, långt fler liv än första världskriget och en av de allvarligaste infektionssjukdomar som drabbat världen sedan digerdöden på 1300-talet.

– Man tror att en tredjedel av befolkningen i Ådalen gick bort i samband med spanskan, alla byar drabbades mer eller mindre, en del byar tömdes, berättar ciceronen Sven Palmqvist, som också verkar som guide vid vägkyrkan i Ytterlännäs.

– Folk förstod inte vad det var som hände, man trodde att det handlade om en vanlig förkylning, vilket det skulle visa sig att det inte var.

– På den tiden bodde folk tätt. Hit kom mycket folk för att arbeta vid bruken och sågverken, säger Sven Palmqvist, som guidar runt bland järnkorsen på kyrkogården.

– Det man kan säga är att de som dog i spanskan begravdes vid ett speciellt område av kyrkogården, lite vid sidan om, säger Sven Palmqvist.

Ett 50-tal handsmidda sirligt utformade järnkors minner om spanska sjukans förödande härjningar bland befolkningen i Ådalen.

Vid ett av järnkorsen hittar vi skylten om att här ligger Astrid Elsy Lovise Nylander begravd tillsammans med sin mamma Eda. Astrid var blott fem år gammal när hon avled.

För några år sedan bestämde kyrkogårdsförvaltningen att korsen skulle renoveras och blästras som en form av att bevara ett kulturarv och minnesmärke över de som föll offer för spanska sjukan.

– Varför de som är begravda här har fått vackert smidda järnkors vid sina gravar vet vi inte riktigt, säger han.

Men korsen på gravarna skiljer ut sig från många av de andra som bara är vanliga träkors till skillnad för dem som föll offer för spanska sjukan, säger han.

– Handsmidda järnkors som tillverkades av bysmeder kostade ju en slant.

En teori kan vara samma reaktionsmönster som under digerdöden, alltså att järnet renar.

Man trodde att de döda smittade även efter döden, men järnet renade och skyddade de som levde.

Mer än 99 procent av dem som dog i spanskan var under 65 år, en stor del av dem var mellan 16 och 35 år.

Vad som gjorde pandemin unik var att en stor andel unga patienter utvecklade allvarliga lungkomplikationer vilket orsakade hög dödlighet.

Spanska sjukans virus återskapande har inneburit nya kunskaper om virus genetiska egenskaper.

1918 års influensavirus har stora likheter med fågelinfluensavirus kan man läsa om i Klinik och vetenskap: ”Spanska sjukans virus uppväckt från de döda” av Fredrik Elgh, docent och specialistläkare vid Norrlands universitetssjukhus och Anders Tegnell, smittskyddsenheten, Socialstyrelsen.

Viruset kom ursprungligen från fåglar som sedan färdades vidare och infekterade andra arter, möjligen grisar och sedan till människor som inte hade något immunförsvar för viruset.

Immunförsvaret hade helt enkelt aldrig stött på något liknande.

Läs mer

    De som dog i spanskan begravdes vid ett speciellt område av kyrkogården.

    Jour som kan göra nytta

    SOLLEFTEÅ Kvinnojouren i Sollefteå behövs. Och i höst arrangerar man två föreläsningar för att informera om mäns våld mot kvinnor.