Lördag 17 november 2018

Nordsverige

Mikael Bergström, Kramfors, föddes med hjärtfel och fick en kärl från en avliden. Han lever idag som vanligt och har inte fått några kvarstående komplikationer. Foto: PRIVAT

Donerade organ livsavgörande för många

Antalet organdonatorer behöver bli fler. Trots en ökning av antalet donerade organ dog 40 människor i väntan på transplantation förra året.
– Allt är viktigt, till och med kärl, erfar Eva-Marie Hultén Bergström från Kramfors vars hjärtsjuke son fick ett kärl från en avliden person som liten.

KRAMFORS/LÄNET · Published nov 1, 2018 at 06:15

Även om antalet organdonationer ökade något i Sverige 2017 så motsvarar tillgången inte behovet. 188 personer blev donatorer och totalt transplanterades 818 organ. Men i början av 2018 behövdes fortfarande drygt 800 organ. 2017 avled 40 personer i väntan på transplantation, en fördubbling jämfört med 2016 då 21 personer avled.

Störst är behovet av njurar. Enligt Njurförbundet väntar 700 personer på en njure. På väntlistan finns även patienter med behov av exempelvis en ny lever eller hjärtklaffar.

Donationsviljan är hög, en undersökning visar att omkring 85 procent av befolkningen kan tänka sig donera sina vävnader och organ efter döden. Trots positiv inställning till donation är det få som donerar. Bara två av tio anmält sin donationsvilja till Socialstyrelsens donationsregister. Den 1 juni fanns nästan 1, 6 miljoner svenskar registrerade. Av dessa var 74 procent positiva till donation och 26 var negativa.

– Det är viktigt att vi tänker för oss själva om det är rimligt att min kropp går till förbränning när jag kan rädda liv på någon annan, säger Annica Nilsson, donationsansvarig läkare på Örnsköldsviks sjukhus.

Personen kan ge upp till åtta andra människor nytt liv: 1 hjärta, 2 lungor, 2 njurar, 1 lever, 1 bukspottskörtel och 1 tarm. Många kan tänka att de kanske är för gamla eller sjuka för att donera men det är sjukvården som gör den medicinska bedömningen. Förra året var den äldsta donatorn över 80 år och den yngsta tre. Hepatitsjuka kan donera till andra hepatitsjuka, läkare avgör lämpligheten. Men varje missad donator är av livsavgörande betydelse för en eller flera människor.

Men för att övertyga människor att registrera sig i donationsregistret så behövs mer information till allmänheten. Ju fler människor som får information om betydelsen av att registrera sig oavsett om man säger ja eller nej, destor fler donatorer kan man få.

Mikael Bergström föddes med ett komplicerat hjärtfel och opererades tre dagar gammal. En förträngning på lungpulsådern gjorde att han fick svårt att få syrerikt blod ut i kroppen. När han var två år beslutade kirurgen att försöka ”laga” hans hjärta. Vid operationen användes ett homograft, kärl från en avliden person.

Operationen var lyckad och han lever fortfarande med detta homograft. Har inte behövt opereras sedan dess men går på återkommande kontroller och jobbar numera som systemutvecklare i Göteborg.

– Inget jag tänker på i vardagen men hade nog gjort det om jag varit sjuk. Gör jag något väldigt ansträngande kan jag bli lite anfådd men det händer inte ofta, berättar han.

– Som förälder till ett hjärtsjukt barn har det inneburit ängslan, oro och ångest. Men vi har fått mycket hjälp av sjukvården och är oerhört tacksamma till personen som valde att donera sina organ, säger Eva-Marie Hultén Bergström.