Söndag 20 oktober 2019

Nordsverige

Vindkraftsutbyggnaden är ett oansvarigt risktagande

Insändare · Published mar 7, 2019 at 01:15

Vindkraftsutbyggnaden är en chansning på att kunskap om negativa medicinska effekter inte ska komma fram inom de närmsta åren. Vem kommer att få ta smällen när sambandet mellan vindkraftbuller och sjukdom påvisas? Och när ser vi de första stämningarna.,

Rapporter om ljudstörda grannar till vindkraftverk ökar kontinuerligt i takt med den forcerade utbyggnaden. Problemet är internationellt. På uppdrag av det kanadensiska Hälsodepartementet genomfördes 2015 ”Health Canadian´s Wind Turbine Noise and Health Study”, som är den hittills mest omfattande studien på området.

Ett vetenskapligt expertråd granskade under 18 månader den vetenskapliga litteraturen för att utröna om det finns ett vetenskapligt stöd för att vindkraftsbuller påverkar hälsan.

Rapporten visade att vindkraft orsakar störning. Störning är en stressfaktor. Rapporten visade också, att det vetenskapliga stödet ännu är otillräckligt för att säkert visa att just vindkraftbuller orsakar hjärt- och kärlsjukdom, trötthet, illamående, yrsel eller diabetes.Sambandet kan ännu inte statistiskt med säkerhet beläggas med nu befintliga data.

Det finns emellertid data som inte har ifrågasatts. Studier har visat att bullret från vindkraftverk är underskattat. Ljud från vindkraftverk stör mer än buller från både vägar och flyg vid motsvarande ljudstyrka.

Det som saknas är sjukdomsdemografiska studier över tid, avseende just vindkraftsbuller och risk för hälsopåverkan och sjukdom. Däremot finns det ett flertal närliggande vetenskapliga studier, som belyser samma problematik.

Vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset har vi (Holm m.fl.) i populationsstudier över tid funnit att stressfaktorer leder till en störning i den neuroendokrina regleringen eller den s.k. stressaxeln (HPA-axeln = hypothalamus, hypofys, binjurar). I studierna noterades att långvarig stress leder till försämrad glukosomsättning med stegrade insulinnivåer, blodtrycksstegring, förhöjda blodfetter och immunologiska rubbningar (det s.k. metabola syndromet).

Sådana förändringar innebär på sikt en ökad risk för utveckling av diabetes och för tidig död i hjärtkärlsjukdom. Därom är vetenskapen ense.

Det finns således i dessa studier klara paralleller mellan sjukdomsutvecklingen, och de stresseffekter som uppträder hos individer som drabbats av påverkan från vindkraftverk. Problemet är att det tar flera år att genomföra liknande vetenskapliga studier avseende just vindkraftspåverkan. Som jämförelse kan nämnas att det tog 200 år innan tobaksrökningens sjukdomseffekter påvisades på 50-talet i en epidemiologisk studie i England med hypotesen att dammet från asfalterade vägar var orsaken till ökad frekvens av lungcancer. Det tog sedan ytterligare ett 20-tal år innan det stod klart att rökning även orsakar hjärtsjukdom. Först under de senaste åren har åtgärder vidtagits för att stoppa rökningen. Andra hälsofaror som inledningsvis länge förnekades var hormoslyr, neurosedyn och asbest.

Samtidigt med vindkraftutbyggnaden fortgår forskningen om vindkraftens hälsopåverkan, och evidens ackumuleras löpande. Omfattande vetenskapliga studier har klart visat dels att vindkraft förorsakar stress, och samtidigt att stress är en stark riskfaktor för hjärtinfarkt, diabetes och andra sjukdomar.

De studier vi stöder oss på visar hur stressfaktorn genom s.k. neuroendokrina mekanismer leder till risk för utveckling av diabetes och hjärtkärlsjukdom. Den kanadensiska studien visar att de undersökta upplevde stress, men att de ännu inte hunnit utveckla diabetes eller hjärtkärlproblem. Eftersom detta kan ta lång tid (10+ år) behövs uppföljande studier över tid, som för närvarande saknas. När skadan väl skett är det försent.

Till detta kommer oron för vilka medicinska effekter s.k. infraljud kan ha – besvär som uppstår även om den uppmätta bullernivån är relativt låg.

Varför nu överge försiktighetsprincipen, dvs. att bevisbördan för verksamhetens ofarlighet faller på verksamhetsutövaren ?

Det anmärkningsvärda är risktagandet och passiviteten – för att inte säga nonchalansen, inför hotande hälsoeffekter. Är det klokt att nu forcera vindkraftutbyggnaden, trots alla pågående studier som kan komma att påvisa att vindkraftens störningar är ett verkligt hälsoproblem? Dvs. chansa.

Ansvaret för risktagandet faller främst på statsmakten, som vidmakthåller otillräckliga säkerhetsmarginaler vad gäller regleringen av vindkraftens ljudstörningar. Energimyndigheten utgår i sin planering för att 4.600 vindkraftverk ska uppföras i Sverige fram till 2040. Samtidigt som grannar plågas.

Ansvaret faller även tungt på det nationella och internationella kapital som finansierar utbyggnaden. Det är en djärv chansning på att kunskap om negativa hälsoeffekter inte ska beläggas inom de närmsta åren. Vem får ta smällen – och hur stor blir den - när sambandet mellan vindkraftbuller och sjukdom påvisas? Och när ser vi de första stämningarna?

Det ligger något dysfunktionellt och tragikomiskt i att förment långsiktigt försäkrings- och pensionskapital är delaktigt i dessa chansningar. Detta bör uppmärksammas vidare.

Det finns goda alternativ även för den som inte vill ha ny kärnkraft – som havsvindkraft långt från kustlinjen, solenergi och kraftvärme. Det är inte så att vi måste ha vindkraft, även om vindkraftsindustrin överöser oss med propaganda. Tro dem inte !

Göran Holm

styrelseledamot FSL, professor emeritus, hjärtmedicin, tidigare Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg

Leif Lyttkens

styrelseledamot FSL, docent, f.d. överläkare, audiologi, tidigare Uppsala Akademiska Sjukhus;

Jan Hedman

Uppsala, ordförande Föreningen Svenskt Landskapsskydd – FSL

Sara Danius betydde mycket för många

Ikonen Sara Danius har lämnat oss. Vi som sett upp till henne för det mod och den förmåga att ta plats som hon besatte kommer sakna henne mycket. Svenska Akademien, en före detta...

Motion, sömn, vänner – natur!

Över 2 miljoner människor lyssnade på psykiatriläkaren Anders Hansens sommarprogram i radio och poddar, vilket lär vara ett rekord. Hans budskap om att vi människor inte är...

Ska Nackstas hälsocentral verkligen slumpas bort?

Så sent som i höstas utlovande den styrande majoriteten i Region Västernorrland: S, M och L att man nu skulle satsa på primärvården. Idag, ett år senare, finns ett...

Ska vi fortsätta godta smulor?

Synen är noll på de långa distanserna, på nära håll finns de många nyanserna” skrev Tage Danielsson och inga ord kan kännas mer rätt när det gäller landsbygdspolitiken.

Glesbygden kan inte längre vara landets bidragsgivare

Skattereformen måste få ett innehåll som sätter stopp för delningen av landet i välmående storstadsområden och fattig landsbygd. I sitt sommartal i Kristinehamn sa statsminister...

Stoppa den sociala dumpningen

Rika kommuner med tillväxt i närheten av storstäderna dumpar människor med sociala problem i glesbygden. Det kan vara missbrukare som behöver vård, invandrare som står långt från...