Onsdag 16 oktober 2019

Nordsverige

Trafikverkets välvilliga beslut motarbetar cyklandet

Insändare · Published aug 8, 2019 at 01:15

Trafikverkets välvilja att säkra cyklisternas hälsa får motsatt effekt. Genom att peka ut väg 348 och E14 som ej trafiksäkra för cykling, så ställer jag mig som cyklist frågande till vilka vägar som är säkra att cykla efter? Raka vägar med långa kurvor och backkrön med god sikt och bred vägren anses alltså ej säkra. En kollision med en bil i 70 eller 90km/tim ger samma utfall för mig som cyklist. Det är god natt.

Tittar vi på statistiken så omkom ca 24 personer per år mellan 2007-2017. Hur många av dessa som dog under pågående motionslopp hittar jag ingen fakta om, men Trafikverket kan kanske upplysa oss? Notera att 90 % av olyckorna mellan bilist och cyklist sker i tätbebyggt område. Av singelolyckorna beror 60 % på vägrelaterade orsaker, så myndigheten borde kanske ägna intresse för hur diverse aktiviteter påverkar vägrenen där oskyddade trafikanter vill hålla till. För Trafikverket nyfunna säkerhetstänk när det gäller motionslopp genomsyra tyvärr inte resten av organisationen.

På väg 908 mellan Nybyn och Bjästa har man lagt grovt grus som gör det omöjligt att cykla på vägrenen. Som cyklist tvingas man ut i hjulspåret där det är lite jämnare. Skickade en fråga till Trafikverket när samma typ av grus lades på väg 348 och då svarade myndigheten att vägen skulle vibrera till sig efter ca ett år. Jag antar att myndigheten inte har testat att vibrera till vägrenen med cykel, för min bedömning är att det tar 100 år att med cykel vibrera till så att vägrenen blir slät. Ligger det i linje med myndighetens uppdrag att underhållsåtgärder ska tvinga ut oskyddade trafikanter i vägbanan och på så sätt vara i vägen för bilar och lastbilar?

Jag cyklar ofta väg 1032 mellan Gottne och Mellansel och undrar om det verkligen är trafikpolitikens funktionsmål man försöker uppnå när man sommartid grusar vägen vid snabellagning av sprickor och sedan låter rullgrus ligga kvar i kurvor i flera veckors tid? Kan rullgruset ha spelat roll vid olyckan i Yttersel häromveckan?

Väg 335 mellan Haffsta och Sidensjö är inte klar än. Detta då man inte fått upp alla skyltar och heldragna linjer. Trafiksituationen har varit minst sagt lite kaotisk denna sommar. Jag vill tacka alla bilister och inte minst yrkestrafiken som visat stor hänsyn när vi cyklister tyvärr inte kunnat hålla ut på vägrenen pga av allt rullgrus. Beläggningsarbetet gjordes innan semestern verkar gå ut på att trafiken ska sprätta stora stenar av vägen. Lösa stenar måste sopas bort från vägrenen och det gäller väl även cykelbanorna i Haffsta och i Gärdal? Hur är det tänkt att oskyddade trafikanter ska ta sig från Gärdal till Lövsjösjön på ett säkert sätt? Sträckan ger en klaustrofobisk känsla när man sitter på en cykel och inte kan väja i diket för att rädda sitt liv.

Vad är Trafikverket beslut gällande motionsloppen är baserad på? Forskning visar att fler cyklister efter en vägsträcka ger högre säkerhet för cyklisterna. Så att tillåta cykling efter väg 348 och E14, men ej ett motionslopp är ju fullständigt absurt.

Mathias Westin

Landsvägscyklist i Västernorrland

Glesbygden kan inte längre vara landets bidragsgivare

Skattereformen måste få ett innehåll som sätter stopp för delningen av landet i välmående storstadsområden och fattig landsbygd. I sitt sommartal i Kristinehamn sa statsminister...

Ska vi fortsätta godta smulor?

Synen är noll på de långa distanserna, på nära håll finns de många nyanserna” skrev Tage Danielsson och inga ord kan kännas mer rätt när det gäller landsbygdspolitiken.

Ökad skogstillväxt – bra för både klimat och välfärd

Ett aktivt skogsbruk med hög skogstillväxt ökar upptaget av koldioxid och är ett effektivt sätt att dämpa klimatförändringarna. Det är dags att samhället inser detta, och värnar...

Stoppa den sociala dumpningen

Rika kommuner med tillväxt i närheten av storstäderna dumpar människor med sociala problem i glesbygden. Det kan vara missbrukare som behöver vård, invandrare som står långt från...

Skogsägare varnas för dålig plant och slarvig plantering

Hur står det till med kvalitén på skogsplanteringar och vad har plantskolor och de företag som planterar för ansvar gentemot sina uppdragsgivare? I denna debattartikel belyser vi...

Skamlös reklamkampanj

Spola Oatlys reklamkampan är både unken och smaklös. Om Oatlys mål var att reta människor utöver det vanliga så har Oatly sannerligen lyckats, den smutskastande reklamkampanjen...