Onsdag 5 augusti 2020

Nordsverige

Ska EU i tysthet utvecklas till en förbundsstat?

Insändare · Published jul 14, 2020 at 01:15

På torsdag och fredag, 16-17 juli, håller EU toppmöte i Bryssel. Ett av de kanske viktigaste någonsin. Angela Merkel, Tysklands förbundskansler, kommer säkert att använda sin auktoritet – och den är stor – för att driva igenom den ”återhämtningsfond” som hon och Frankrikes Emmanuel Macron har konstruerat - och som med alla medel backas upp av EU-kommissionen.

Det hävdas att det handlar om solidaritet med de länder som drabbats hårdast av coronapandemin. Visst behöver vi solidaritet och samarbete för att ekonomin ska återhämta sig, men det är knappast enda syftet. Merkel och Macron vill nämligen även använda krisen för att rädda den felkonstruerade valutaunionen EMU – och i förlängningen ta nya steg i statsbygget. I skuggan av krisen hoppas unionens mäktigaste politiker kunna ta EU närmare ett Europas Förenta Stater.

Leif Pagrotsky (tidigare handelsminister), Lotta Fogde (tidigare statssekreterare) och Lars Anell (tidigare EU-ambassadör) menar i klartext att återhämtningsfonden är ”en dimridå för att rädda euron” (Expressen 8/7). De konstaterar att den föreslagna fördelningen av fondmedlen inte utgår från konsekvenserna av pandemin utan främst syftar till att rädda EMU. I ett annat inlägg (SvD 16/6) pekar Anell på att ”Italiens tillverkningsindustri har formligen massakrerats av att vara instängd i samma valuta som Tyskland”.

Även länder som sagt nej till den gemensamma valutan – som Sverige – ska vara med och finansiera räddningsaktionen för euron. Men det talar man tyst om. EU ska, enligt planerna, låna 750 miljarder euro (närmare 8 biljoner kronor), varav 500 miljarder euro ska delas ut som lån och 250 miljarder som lån. Sveriges regering har, med en bred riksdagsmajoritet bakom sig, understrukit att fonden i främst bör bygga på lån.

Väljarna röstade 2003 med klar majoritet nej till att skrota kronan för euron. Ska vi då vara med och finansiera valutaunionens problem? Det handlar om stora summor för de svenska skattebetalarna, mellan 100 och 200 miljarder kronor plus lånegarantier. Jag anser inte det.

När EU tar ett avgörande steg mot att bli en fiskalunion, en skatteunion, tar man också ett avgörande steg mot att utveckla EU till en förbundsstat. För detta finns inget folkligt stöd.

Visst krävs kraftfulla åtgärder för att stimulera ekonomin i Europa. Men det bör inte ske till priset av nya steg i centralistisk och federalistisk riktning. Särskilt som en diskussion om vilket europeiskt samarbete vi önskar knappast ens existerar. EU-toppmötet i slutet av veckan kommer kanske att ge en signal om vilken framtid som väntar. De närmaste månaderna blir hursomhelst av stor betydelse för framtiden.

Håkan Larsson

centerpartist på Rödön,

tidigare bland annat riksdagsledamot och ersättare i riksbanksfullmäktige

75 år efter Hiroshima: Inför kärnvapenförbud NU!

Sadako Sasaki var knappt två år gammal när en atombomb släpptes över hennes hemstad Hiroshima i Japan 1945. 100 000-tals dog ögonblickligen, minst lika många blev sjuka till följs...

Dags att köpa "härproducerat"

Om svensk livsmedelsproduktion ska vara livsduglig och få bärkraft räcker det inte med att köpa svenskt när det är fest.

Vi behöver ett näringsliv som klarar kriser

Coronakrisen visar hur sårbart Sveriges näringsliv är. När politiker och beslutsfattare nu mildrar konsekvenserna av pandemin för svenska företag bör de samtidigt ha siktet...

Ska bredbandståget spåra ur?

Idag är det tillgång till snabbt bredband via fiber som är den stora samhällsutmaningen.

Barn med autism behöver bättre stöd i länets skolor

Endast hälften av föräldrarna till skolbarn med autism upplevde att deras barn fick bättre stöd i skolan efter att barnet fått sin diagnos. Skolan behöver bli bättre på att hjälpa...

Gårdsförsäljning, ja tack!

Tiden är kommen, humlen är mogen, jästen har jäst, ja kalla det vad ni vill men nu är det på tiden att gårdsförsäljning tillåts i Sverige.