Tisdag 21 januari 2020

Nordsverige

Staten tar nu ett större ansvar för lärares fortbildning, vilket ger bättre förutsättningar att bedriva undervisning av hög kvalitet i hela landet. Foto: PIXABAY

PISA visar att svensk skola står stark och blir bättre

Insändare · Published jan 9, 2020 at 01:15

En ny PISA-undersökning visar att svensk skola är på väg tillbaka till kunskapsresultat i toppklas Uppgången beror på hårt arbete från elever och lärare och stora satsningar på skolan.

Svensk skola är på rätt väg. I PISA ser vi nu en tydlig uppgång i samtliga ämnen. Resultaten är nu bättre än OECD-genomsnittet och Sverige intar en andraplats i Norden. Pojkarna i svensk skola knappar in på flickorna, som länge har haft högre resultat i flera ämnen.

Det visar att svensk skola står stark. Satsningarna har haft effekt. Den socialdemokratiskt ledda regeringen har fokuserat på att förbättra kvaliteten i undervisningen genom: 

• Ökade resurser och mer personal. Nu arbetar 31 000 fler anställda i svensk skola jämfört med år 2014. Det ger bättre förutsättningar för eleverna att lära sig mer.

• Bättre kompetensutveckling för lärare. Staten tar nu ett större ansvar för lärares fortbildning, vilket ger bättre förutsättningar att bedriva undervisning av hög kvalitet i hela landet.

• Riktade satsningar till de skolor som behöver det som mest. Staten ger nu stöd till skolor med låga kunskapsresultat som har svåra förutsättningar att förbättra elevernas resultat på egen hand.

Men samtidigt som kunskapsresultaten fortsätter öka, kvarstår den svenska skolan på en genomsnittlig nivå när det gäller jämlikheten. Den marknadstro som har präglat skolpolitiken under de senaste decennierna har lett till växande klyftor mellan skolor. Här måste PISA-undersökningen nu bli en väckarklocka för politiker av alla färger. Därför behöver vi nu:

• Fokus på mer kunskap. Ska resultaten fortsätta uppåt behövs fortsatt fokus på kunskap och bildning.

• Mer resurser till skolor som behöver det mest. Så länge vi har skolsegregation så behöver vi se till att mer resurser riktas till de skolor som behöver det bäst.

• Bättre kontroll på skolmarknaden och ett mer rättvist skolval. Det offentliga måste ta tillbaka kontrollen över skolan. Skolan ska minska, inte spä på, skillnaderna mellan elevers uppväxtvillkor.

• Stopp för nya religiösa friskolor. Vi socialdemokrater vill förbjuda religiösa friskolor och tack vare januariavtalet har vi nu en bred majoritet för att stoppa nyetableringen.

• Samling för fler lärare. Regeringen bjuder nu in nyckelaktörer till ett gemensamt arbete för att hantera lärarbristen, utbilda fler lärare och fortsätta stärka läraryrkets attraktivitet. Sverige hade tidigare ett av världens mest jämlika och högpresterande skolsystem. Dit ska vi ta oss igen.

Anna Ekström (S)
Utbildningsminister

Malin Larsson (S)

Riksdagsledamot Västernorrland

Jasenko Omanovic (S)

Riksdagsledamot Västernorrland

Boo Nilsson ska inte skriva andra på näsan

För att, som Boo Nilsson vill, kunna skriva andra på näsan, är det bra om det man säger och påstår är korrekt. Tyvärr har han fel om de mest grundläggande fakta, vilket för med...

Har vi valt fel riksdagsmän?

När Sveriges Vattenkraftskommuner FSV anordnade ett seminarium i riksdagshuset i november i fjol kom det fyra riksdagsledamöter, en från Dalarna, en från Värmland, en från...

Låt BB vara fritt från reklam om privata sjukhus

Nyligen fick jag barn. Det var en bra förlossning och jag känner mig stolt och glad över alla grymma barnmorskor och undersköterskor. Efteråt serverades vi mackor och te, vilket...

Låt nya vindar blåsa in 2020

Jag är ledsen, men 2020 kan vara början på ett nytt decennium med fortsatt avveckling. Eller inte. Förändring börjar alltid med en tanke. Så låt oss stanna upp och tänka till.

Vågar du rösta emot dina partikamrater, Elisabet?

Den 30/1 2020 har BB-ockupationen pågått tre (3) år sedan Socialdemokraterna inte hållit sina vallöften vid valen 2014 då de lovade att behålla tre fullvärdiga akutsjukhus i...

Närproducerat är flerfalt bättre

Jordbruksexperten Gunnar Rundgren har riktat hård kritik mot de klimatmärkningar som görs bl. a av det statliga forskningsinstitutet Rise. Kritiken har två huvudlinjer. Den ena...