Torsdag 23 maj 2019

Nordsverige

Nordsverige 22 november 2018

Beteskadad skog är ett resultat av kalhyggen

Insändare · Published nov 29, 2018 at 06:00

Den senaste vintern medförde stora skador på ungskogar på grund av betande älgar. Det stora snödjupet medförde att älgarna samlades där det fanns riklig tillgång på lämplig föda vilket oftast varit unga tallplantager. En bekant till mig fick ca 30 hektar ungskog totalt utraderad av vandringsälg. Den samlas inte sällan i flockar med många djur. Efter vintern återstår då inte mycket av den ungskog de vistas i. Jag har under en period varit älgjägare och då och då befunnit mig i totalt nedbetade ungskogar. I en naturskog med varierande storlek på träden kan sådana skador inte inträffa. Visserligen kan älgen härja även sådana skogar men den kan i varje fall inte utradera stora områden som är fallet med älg i planteringar. Älgskadorna, i den omfattning de nu fått, är ett resultat av det moderna skogsbruket med trakthyggesbruk och plantering. Planteringar är utmärkta skafferier för hungriga älgar.

När jämförelser görs mellan olika skogsbruksmetoder beaktas aldrig risker av olika slag. Man redovisar enbart volymproduktion vilket är helt missvisande. Vad som inte beaktas förutom risken för betesskador är andra risker såsom angrepp av insekter, svampar, skador på grund av snölast och stormar. Mycket talar för att naturligt föryngrade skogar är mer robusta i en rad avseenden än planteringar. Även Skogsstyrelsen varnar för de risker som kan finnas i ett hårt selekterat plantmaterial. Träd från dagens plantor är fullvuxna om 60-100 år. Då först kan man börja utvärdera valet. Det är enligt min uppfattning djärvt att frångå naturens eget urval som är testat under många hundra ja kanske tusentals år med varierande klimat. Jag brukar citera en känd amerikansk forskare, Jerry Franklin, som sysslat med forskning angående uthålligt skogsbruk och han säger: Man kan inte förstå alla de samband som finns i en skog där det finns flera miljoner olika företeelser. Franklin landar därför i en slutsats som lyder ungefär så här: Man måste bevara en kontinuitet i skogen för att bevara dess hållbarhet. Då kan man inte rota runt med kalhuggning av stora arealer och introducera nya trädslagoch hårt drivna plantor.

Det finns förutom ovan angivna aspekter på skogsbruket även andra som är kopplade till skogen som råvara för en rad produkter såsom trävaror, kemiska massa och energi. Även inom dessa områden har vi en negativ inverkan av en volyminriktad produktion. Det är dock en annan historia men likväl mycket viktig.

Avslutningsvis tycker jag att man kan säga att om vi vill minska betesskadorna i våra skogar med bibehållande av dagens skogsbruksmetoder så finns det bara en lösning. Minska älgstammen radikalt!

Åke Wikström

Västernorrlands företagare tror på en ljus framtid

Företagen i länet har haft den mest positiva utvecklingen i Sverige de senaste sex månaderna, när det gäller ökade produktions- och försäljningsvolymer. Bäst har det gått för...

Låt de ovilliga stanna hemma!

Norge betalar årligen 8 miljarder kronor till EU. Det är vad det kostar vårt grannland att som icke EU-medlem få tillgång till den gemensamma marknaden. Det sker också till priset...

Bensinuppror - nja...

Bensinupproret både hyllas och dissas. Vad man än tycker så sätter det fingret på väsentligheter för både den lilla människan och det stora jordklotet. Och allt hänger ihop....

Klimatbidrag till glesbygden

Bensinupproret (Facebook-gruppen med 430 000 medlemmar) fick höra Per Bolund prata om ekonomi och klimat i SVT i söndags, förgäves. Fler och fler är oroliga över både ekonomin och...

Folkrörelserna växer på landet

Framtidens folkrörelse växer fram runt om på Sveriges landsbygder. Hur ska den nya folkrörelsen se ut och arbeta? Den frågan ställer sig många folkrörelser just nu, däribland LRF....